Pratat med Mathias.. Mitt ex.. Han är helt otrolig den människan.. Han är varm, omtänksam, rolig, charmig och bjuder på sig själv till tusen! Jag har som jag sagt tidigare bara vänskapskänslor för honom, eller ja inte så bara.. Bättre vän kan man inte önska sig! Men vad är det som gör att jag känner svartsjuka då när han träffat en sötnos? Jag menar jag vet att i själ och hjärta så vill jag inget hellre än att han är lycklig och att han hittar någon som gör honom det. Och det är den nakna sanningen... Är inte svartsjuk i den bemärkelsen att jag vill vara hans tjej inte heller i den bemärkelsen att jag inte vill att han ska ha någon annan.. *funderar* Kanske bara är så att han betyder mycket för mig och jag önskar att han inte försvinner ur mitt liv, vilket är lättare hänt när han finner kärlek!
Hur gör man för att tala om för någon att man gillar dom? Är man säker på att känslorna är besvarade är det ju en lätt konst men är man inte fullt så säker på det blir det genast svårare! *tänker*
Måste man ha någon som är mullig om man själv är det? Måste man vara fotomodellsnygg för att ens kunna ha enstaka krav på motpartens utseende eller är man elak då? Jag menar alla har vi ju något som vi tycker om, något vi tycker är sensuellt, sexigt, fint, vacker ja you name it och det finns någon form av önskan eller krav på hur man vill att den man förälskar sig i ska ha eller vara. Men kan jag, som då uppfattar mig själv som mullig och som kanske inte är det vackraste av skapelser få någon som jag finner vacker? Eller är det inte så att något måste finnas både till det yttre och innre för att intresset riktigt ska bita sig fast? *funderar*
Ja jag vet! Jag tänker! Analyserar! Tänker lite till och analyserar sönder nästan! Men jag kan inte rå för det! Det finns ju inget svart på vitt, försöker finna svaren i mig själv men har svårt att få klarhet! HJÄLP!
Jaja. Den som lever får se brukar jag ju säga, så får det bli även denna gång!
Dagens ord: Omtyckt eller bortvald? Kärlek eller vänskap? Eller kanske inget alls!?
