Allt är komplicerat! Allt jag tar i blir till någonting som en gång varit levande för att börja förtvina och dö! Så känns det! I själ och hjärta hoppas jag att jag inte är den elaka och kalla person som jag just i denna stund känner mig som!
Elak!
Kall!
Hjärtlös!
Egoistisk!
Är det jag?
Avslutade precis något som varit en helt fantastisk resa! Tillsammans med MW. Jag låg och tänkte igårkväll med Lucas och honom intill mig att detta inte är rätt mot någon. Jag älskar MW. det gör jag! Men som vän, själsligt nära och intimt som vän. Men inget mer! Och jag är djupt ledsen över att jag fått honom att tro, att jag fått mig själv att tro detta och nu tror jag att han tycker att jag lekt med honom, att jag är elak, grym och kall. Önskar jag ibland kunde göra det ogjort, men det kan jag inte! Man måste leva och älska helt annars försvinner poängen i det hela och det slutar ändå med att man sårar någon man tycker om eller älskar eller sig själv.
Kärlek? Vilket ord, vilken innebörd det ordet har! KÄR lek? Vet inte om den leken är mig så vidare kär för tillfället. Vad är det för något? Vad är det som säger att jag behöver den? Inget? Bekräftelse, jovisst det behöver man, något som säger att man syns eller märks eller gör intryck på någon.
Men kärlek.....
Nu låter jag väldigt bitter! Kanske är det just i denna stund. Men inte alltid. Jag klarar mig!
MW kommer inte säga ett enda ord till mig igen! Den vetskapen är hård kall och sann! Jag önskar det kunde vara annorlunda men det är han som bestämmer nu!
Min lilla älskling är på badhuset med Frida och Lovisa (Johans nya och hennes dotter). Han ville inte åka, men han har aldrig badat på badhus förut så det kommer nog säkert blil superskoj för honom! Så kommer han hit lite till o myser med mamma o åker till pappa ikväll sen! Bläh.. hatar att lämna honom trots att jag vet att han är med folk som älskar honom och gör allt för honom.. Men han är ju min son! Mitt hjärta! Mitt allt!
Nästa fredag bär det av till Thailand. Får se om man kommer tillbaka därifrån efter alla skräckhistorier om det landet!
Dagens ord: Ett liv utan hjärta och hjärna hade varit enklare!
Elak!
Kall!
Hjärtlös!
Egoistisk!
Är det jag?
Avslutade precis något som varit en helt fantastisk resa! Tillsammans med MW. Jag låg och tänkte igårkväll med Lucas och honom intill mig att detta inte är rätt mot någon. Jag älskar MW. det gör jag! Men som vän, själsligt nära och intimt som vän. Men inget mer! Och jag är djupt ledsen över att jag fått honom att tro, att jag fått mig själv att tro detta och nu tror jag att han tycker att jag lekt med honom, att jag är elak, grym och kall. Önskar jag ibland kunde göra det ogjort, men det kan jag inte! Man måste leva och älska helt annars försvinner poängen i det hela och det slutar ändå med att man sårar någon man tycker om eller älskar eller sig själv.
Kärlek? Vilket ord, vilken innebörd det ordet har! KÄR lek? Vet inte om den leken är mig så vidare kär för tillfället. Vad är det för något? Vad är det som säger att jag behöver den? Inget? Bekräftelse, jovisst det behöver man, något som säger att man syns eller märks eller gör intryck på någon.
Men kärlek.....
Nu låter jag väldigt bitter! Kanske är det just i denna stund. Men inte alltid. Jag klarar mig!
MW kommer inte säga ett enda ord till mig igen! Den vetskapen är hård kall och sann! Jag önskar det kunde vara annorlunda men det är han som bestämmer nu!
Min lilla älskling är på badhuset med Frida och Lovisa (Johans nya och hennes dotter). Han ville inte åka, men han har aldrig badat på badhus förut så det kommer nog säkert blil superskoj för honom! Så kommer han hit lite till o myser med mamma o åker till pappa ikväll sen! Bläh.. hatar att lämna honom trots att jag vet att han är med folk som älskar honom och gör allt för honom.. Men han är ju min son! Mitt hjärta! Mitt allt!
Nästa fredag bär det av till Thailand. Får se om man kommer tillbaka därifrån efter alla skräckhistorier om det landet!
Dagens ord: Ett liv utan hjärta och hjärna hade varit enklare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar